|
En miljösatsning som gör alla
till vinnare
För invånarna i Mariestad ger kraftvärmeverket
flera viktiga miljövinster. En kraftigt minskad
användning av eldningsolja reducerar koldioxidutsläppenmed
upp till 75 000 ton per år, vilket är ett
stort bidrag i kampen mot växthuseffekter.
Att sedan många små pannor ersätts
med en stor, med bra rening, ger alla renare luft! Samtidigt
minskar mängderna fiberslam till soptipp med 90
procent! Dessutom mår ån Tidan bra mycket
bättre idag än för 25 år sedan!
De höga miljökraven på
kraftvärmeverket har parterna bakom projektet,
KKAB, Metsä Tissue och Mariestad-Töreboda
Energi, själva ställt. De ska inte bara uppfylla
dagens, utan även nya, framtida miljökrav.
Förbränningen av fiberslam minskar brukets
deponivolymer med 90 procent. Värmevärdet
i slammet ersätter 5 500 kubikmeter olja. Genom
rökgasrening blir fukten i rökgaserna värme
i fjärrvärmen, vilket ersätter 4 000
kubikmeter olja. Energimängdernas storlek skapar
dessutom möjligheter att producera el i en mottrycksturbin.
Totalt kan pannanläggningen ersätta upp till
25 000 kubikmeter olja vid maximal utbyggnad av fjärrvärmen.
För varje kubikmeter olja som inte eldas upp minskar
koldioxidutsläppen med nästan 3 ton, så
för miljön betyder det här minskade koldioxidutsläpp
med cirka 75 000 ton!
Kyotoavtalet
Ser man på de riktlinjer som diskuterats i Kyotoavtalet
för Sveriges del är ett mål att minska
dessa utsläpp med 250-300 kilo per svensk och år.
– Med den stora minskning vi kan uppnå i
Mariestad betyder det att vi uppfyller en minskning
av koldioxidutsläppen för en kvarts miljon
svenskar, konstaterar Metsä Tissues miljöchef
Mikael Käll.
Dessutom minskar andra utsläpp när olja ersätts
med biobränsle. Exempelvis minskar kväveoxider,
som bland annat påverkar försurningen, med
cirka 30 procent.
– Det är väldigt värdefullt att
vi går över till förnyelsebart bränsle.
Även slammet är ju en form av vedbränsle,
noterar Mikael Käll, som i hög grad har medverkat
i miljöarbetet kring nya kraftvärmeverket
och som känner processen på pappersbruket
mycket väl. Genom att använda slammet från
bruket som bränsle, uppnås alltså två
stora och konkreta miljövinster. Dels ger slammet
värme i många hushåll, dels slipper
bruket deponera slam på soptippen.
– Det har rört sig om 70 000 ton per år,
vilket nu minskar till 7000 ton aska. Samtidigt arbetar
vi med hur vi ska finna användningsområden
även för askan. Möjliga områden
kan vara att använda aska i byggblock eller vid
vägbyggnader.
Här pågår utvecklingsprojekt där
vi medverkar, berättar Mikael Käll.
 |
|
Metsä Tissues
miljöchef Mikael Käll ser
stora miljövinster i att kunna
använda fiberslammet som bränsle
i kraftvärmeverket, i stället
för som tidigare deponera slammet
på soptippen.
Foto: Stefan Svensson
|
|
|
Energi i kretsloppet
Genom kraftvärmeverket tryggar bruket en långsiktig
ångleverans och löser en viktig energifråga.
Ångan ger dessutom bruket energi i ett sinnrikt
kretsloppssystem. Mikael Käll understryker att
det för bruket är ett viktigt inslag att sluta
använda eldningsolja. I kraftvärmeverket finns
visserligen fyra oljepannor, men de är främst
en säkerhetsåtgärd och reservkraft samt
för extremt kalla dagar.
– En viktig miljöfrämjande åtgärd
är rökgaskondenseringen i anläggningen,
som gör att vi effektivt kan utnyttja mesta tänkbara
energi, vilket minskar bränsleåtgången
samtidigt som rökgasen renas ännu bättre.
Mikael Käll tycker att hela projektet är ett
praktexempel på hur man effektivt kan få
ut väldigt mycket energi i en anläggning.
– Med det breda samarbete vi har genom KKAB finns
det underlag för en så här stor pannanläggning,
där vi även kan producera elkraft.
Utsläppen då och nu
Katrinefors Bruk har under lång tid arbetat med
miljöfrågor, vilket också tydligt framgår
när man jämför dagens bruk och närmiljö
med hur det såg ut för 25-30 år sedan.
Brukets miljöarbete och en ändrad produktionsinriktning
har sedan slutet av 60-talet utmynnat i en rad viktiga
förbättringar, som gynnar både invånarna
och fisk och bottenfauna i Tidan och Vänern. 1969
var svaveldioxidutsläppen 12 700 kilo per dygn,
idag är det 20 kilo!
För vattenkvaliteten har stora minskningar av BOD7-utsläppen
(lätt nedbrytbara ämnen i processvatten) betytt
mycket. Sedan 1969 har dessa utsläpp minskat från
27 000 kilo per dygn till 81 kilo idag.
– För 25 år sedan var fiberhalterna
så höga att det nästan jäste i
ån på sommaren, säger Mikael Käll,
men utsläppen av fiber och andra partiklar har
minskat från 9 000 kilo per dygn till 49 kilo.
Metsä Tissues målmedvetna
miljöarbete har avsevärt minskat utsläpp
till både luft och vatten. Foto: Stefan Svensson
Alla är vinnare
Nedläggningen av sulfitfabriken 1968 och den halvkemiska
fabriken 1981 minskade utsläppen av BOD7 och suspenderande
ämnen kraftigt. Dessutom har en konsekvent slutning
av system och utbyggning av vattenreningen gett goda
resultat. I strävan att värna om vattenkvaliteten
i Tidan, och framför allt för att skydda den
speciella Tidanöringen, byggdes i början av
1980-talet en ledning för avloppsvattnet, som mynnar
en bit ut i Mariestadsfjärden. För att ytterligare
förbättra förhållandena är
även investeringen i brukets nya biologiska reningen
i slutet av 90-talet en viktig insats.
– Vi har sedan 1997 haft biologisk rening med gott
resultat, men har inte haft tillräckligt låga
fosforhalter. Därför gick vi igenom hur anläggningen
skulle kunna optimeras. Åtgärder i bioreningen
vidtogs och ledde till en ännu effektivare rening
av processvattnet. Detta, tillsammans med att mer än
100 skorstenar från oljepannor försvunnit
i Mariestad sedan fjärrvärmen började
byggas ut, vittnar om ett miljöarbete från
allas sida i KKAB-projektet. Ett målmedvetet miljöarbete
som här gör alla till vinnare - miljön,
boende i Mariestad, Mariestads kommun och Metsä
Tissue.
|
