|
1.
Huvudbränsle är biobränsle som vägs
och volymbestäms och därefter tippas i mottagningsfickan
från lastbil. Från varje transport tas prov
för att bestämma kvalitet och fukthalt. Bränslets
energiinnehåll beräknas så att leveransen
kan prissättas.
Till
bild
2.
En automatisk gripskopa transporterar sedan bränslet
till ett lager som rymmer c:a 4 000 m3 vilket räcker
tre dygn under den kallaste årstiden. Gripskopan
fyller en mellansilo med bränsle på signal
från styrsystemet. Det styrs av pannans bränsleförbrukning
vid varje tidpunkt. Innan bränslet går vidare
i en 70 m lång transportör till pannans bränslesilo
passerar det en beredningsstation, där för
stora
bitar krossas och magnetiska föroreningar avskiljs.
Till
bild
3.
Det andra bränslet är fiberslam från
pappersbruket. Från brukets process samlas vatten
i en cistern, vatten som endast innehåller 3%
brännbart material. Vatten och slam går vidare
till avvattning och pressning. Slammet som nu är
brännbart går via transportör till pannans
bränslesilo. Vattnet som avskiljts i processen
återförs till behandling i brukets reningsverk.
Till
bild
4.
Bränslet förs till en het bädd som huvudsakligen
består av het sand. Förbränningsluft
blåses underifrån och från sidorna.
Bädden uppför sig då som en kokande
vätska, den fluidiserar, vilket gör att bränslet
hålls i ständig rörelse och har stor
kontaktyta med syret i förbränningsluften.
Den fluidiserande bädden gör det möjligt
att samtidigt elda flera olika bränslen med fullständig
förbränning. Pannan producerar ånga
med en temperatur av 480oC och ett tryck på 80
bar. Den låga förbränningstemperaturen,
850oC, och ett lågt luftöverskott ger låga
kväveoxidhalter i rökgaserna.
Till
bild
5.
I ett rökgasfilter, ett s.k. textilt spärrfilter,
genomgår rökgaserna en höggradig stoftrening
innan rökgasen går vidare till rökgaskondenseringen.
Till
bild
6.
Rökgaskondensering innebär att rökgasen
värmeväxlas mot fjärrvärmevattnet.
Därmed återvinns den energi som åtgått
vid förbränning av det fuktiga bränslet.
Vid full belastning på kondenseringssteget ger
rökgaskondenseringen 11 MW extra värme.
Till
bild
7.
I en roterande uppfuktare befuktas förbränningsluften,
vilket optimerar förbränningstemperaturen
bättre och ytterligare ökar effektuttaget
vid rökgaskondensering.
Till
bild
8.
En ackumulatortank för fjärvärmevatten
med volymen 2 000 m3 möjliggör en jämn
belastning av pannan, då energi kan tillföras
eller tas ut ur ackumulatorn vid momentana laständringar
på energiuttaget från anläggningen.
Till
bild
9.
En turbin som drivs av ångan, som producerats
i pannan, är kopplad till en elgenerator. Den el
som generatorn producerar förs ut på stamlinjenätet.
Efter turbinen är ångan fortfarande varm
och kan därmed i en kondensor värma fjärrvärmevattnet
till en temperatur mellan 70-100°C, beroende på
utetemperaturen.
Fjärrvärmeanslutningen har därför
avgörande betydelse hur mycket el som kan produceras
i kraftvärmeverket.
Till
bild
10.
Askhanteringssystemet tar hand om bottenaskan från
pannan och flygaskan från
rökgasfiltret.
Till
bild
|
